Det har gått lite mer än 5 år sen du lämna en familj i spillror.
Utan en vettig förklaring till dina barn.
Men vet du de gör inge.

För var det en sak du faktiskt lärde mig innan du gick bort var att vara stark och att livet går vidare.

Jag klarade av att stå på två ben och hantera allt som hände för 5 års sen.
Och jag kan inte komma ihåg att jag grät mer än när jag fick beskedet om din död.
Jag grät på väg ner till Stockholm och jag trårarna ran den dagen du begravdes.
Tårarna ran även nära jag ett år senare åter vände till Råcksta minneslund där din aska är strödd.

Men efter det så har det tagit 4 år tills jag en dag råka öppna de brev du lämna efter dig.
Och insåg att hatet välde över mig...
Du lämna mig efter dig utan en förklaring inget.

Ja må ha gjort många dumheter i mitt liv och gått min egen väg. Men jag förkännade mer än så...
Inte bara att du älskade min dotter.
Men att de inte räckte...

Men vet du jag överlever detta med för jag är omgiven av underbara vänner som älskar mig.
Som faktiskt klev in och fans där när jag behövde dom som mest.
Och nog för att jag har en idiot till ex så finns han där också med jämna mellan rum. 

Jag gav upp mitt liv och landa till slut i Stockholm för att försöka hjälpa till och städa upp den soppan du lämnade efter dig. Men vet du jag har insett att inget att göra det.
Så för snart ett år sen flytta jag hem till den stad jag aldrig skulle ha lämnat.

Felica har blivit stor och går i skolan...
Och jag hoppas någonstans inom mig att du håller ett vakandes öga vart du nu än är så att det går bra för henne.
För jag din egen dotter är tillräckligt stark. Jag överlever alltid...

Och jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att du har det bättre nu,
Och att du är lycklig för du var min pappa och jag älskar dig för det.

Så jag hoppas du vilar i frid för en dag kommer våra vägar mötas igen och då har du en hel del att förklara.
Men just nu så kan jag lägga dig bakom mig helt.

För idag hitta jag svaret jag sökt i en månad nu.
Så jag säger Hej då till dig nu...
Och vi ses i framtiden...

 

Catrine

24 april 2012 23:01

älskadevännen <3 finns vid din sida och kommer alltid att stå fast där <3 det hoppas jag du vet, i vått och torrt... varmt och kallt... himmel och helvete... LOVE <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gott 20 dagar på nya året...Jag började 2017 med en jävla fart.Ändringar i livet som i längden kommer få mig att må bättre...Har jag valt att berätta vad för alla mina närmaste vänner nej det har jag inte.För jag vill inte ha frågor hela tide...

Det var väldigt länge sen jag var här sist... Mycket har hänt sen sist...Men ändå så snurrar allt i samma cirkel utan slut...Hur jag än vänder och vrider blir jag inte av med dig...Men jag älskar verkligen att du gör bort dig...Att du ber mig lämna...

Efter två dagar men en av dom bästa i världen så känner jag hop om framtigen... Vad säger man lättare chookad i måndags när du plinga på min dörr... Men du kom med solen och du har även fast vi inte gjort så mycket...Fått mig att skratta så mycke...

Jag men varför inte vara vaken denna tid på dygnet.Eftersom jag ändå vaken så kan jag väl göra årets första inlägg jag tror det blir det iallafall...   Så vad har hänt sen sist då...   Jag gjorde vad jag trodde skulle bli min sista operation ...

Ett nej var allt som krävdes för att jag skulle spendera en dag till att ha en konversation med någon som blir 35 år. Som bettede sig som om han var 5 år.Lika tjurig och lika dum stridig.Men bevisen talar för sig själv.   Hade det skett en förä...