Ett nej var allt som krävdes för att jag skulle spendera en dag till att ha en konversation med någon som blir 35 år.

Som bettede sig som om han var 5 år.
Lika tjurig och lika dum stridig.
Men bevisen talar för sig själv.

Hade det skett en förändring då hade inte dagens sms konversation vart vad den var.

Där han som hävdar att han bara blir lycklig om han får komma hem och bo med mig och min dotter.

Där han bara vill ha ett liv med oss.

Ja när jag sa nej och sa att reglerna för att han ska få setta sin fot innaför min dörr så....

Spårade allt ut....

Och jag skulle dö.

Jag är ondare än både cancer och adis.

Jag är djävulen själv och det går inte att göra mig nöjd.

Jag ställer aldrig upp och jag motarbetar bara allt.

Jag förlåter aldrig.

Jag är ett fläskberg  och en idiot.

För att gå över till att önska att jag får ett helvete och misär i mitt liv.
För att hoppas på att min cancer går över till att vara elakartad och sprids till hela min kropp och jag dör.

För att gå vidare och hoppas på att när jag ska opereras att läkarna ska göra ett sånt kraftigt misstag så dom skär av en artär för mig så jag dör.

För att förklara att man ska dricka grogg, dansa och pissa på min grav.

Men självklart förstod jag att hem vad han ville.

Och jag skulle bara ha glömt och förlåtit och hoppas på det bästa....

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

''''''''''''''''''''''

Så om jag kan hitta en kille som kan få mig att tro igen...
Så gör dom det bra...
Dom har lite att jobba på för att lyckas med dettta.

Så trött på att på att ha människor som hävdar att dom älskar mig som vänder allt på 5 sekunder bara för att dom fick ett nej.

Mina tjejkompisar säger att jag är kräsen och att jag inte ser allt.
Att jag troligtvis puttat ut dom killar som velat mer med mig för jag inte sett det.

Ja dom har nog rätt.

Men jag har slutat trott på att det finns en vettig kille för mig.

Jag slutade tro på det för länge länge länge sen.

Jag stängde grinden till mitt hjärta. 

För jag vill verkligen inte ha ett sånt förhållande igen.

Jag vill inte fall så hårt igen.

Jag har slutat tro att det kan finnas bra delar med någon som jag skulle dejta för jag har en tendens att hitta dom mest idiotiskaste av dom alla.

Jag har helt enkelt sluta tro på det manliga könet i helhet att dom skulle kunna bete sig.

Man ska inte dra alla över samma kant.

Men det är svårt att inte göra det iallafall...

Någonstans vill jag tro igen.

Men just nu finns det ingen som kan öppna mina ögon så  bra för att faktiskt tro igen.

Tro på det lyckliga slutet...

Tro på dom mysiga stunderna...

Men ev kanske nästa år finns det ett helt nytt år som kanske kan ge överraskningar...

Nej tillbaka till studierna....

Jävla jojo pendling på denna våg nu förtiden.

Ena veckan dansar jag av lycka då den visar neråt och andra veckan så har jag gått upp 3 kg.
Vågen och jag är inte överens om hur det ska gå till.

Sen när det kommer till promender jag det är halt ute och en stor risk varje gång man ger sig ut.
Men det går framåt iallafall.

Jag tar det ett steg i taget.
En dag i taget jag kan inte göra så mycket mer än så.

Vill jag helst bo på gymmet jo det vilja.
Men när man är en zombi 24 timmar på ett dygn och läkarna inte hittar felet så är det jobbigt.
Spelar ingen roll hur mycket jag försöker tvinga mig själv.
Det går bara inte....

Men snart dags för fredagens motion den består dessutom av en promenad till vårdcentralen för att lämna vad jag kan hoppas dom sista proverna innan jul.

I helgen står det på tapeten promenad och gym träning :)

Det här med studier är så långtråkigt så hälften vore nog.

Speciellt hälsorkorsett skom jag faktiskt kan.

Men förklara det med bara ord och det tiltar i hjärnan ordentligt.

Och då kommer tankarna ska jag verkligen plugga.

Men jo det ska jag för jag vill bli klar.

Jag vill komma fram i livet och inte bakåt.

Ge upp är inte riktigt min grej.

Så då får jag väl bita i det sura äpplet.

Så nu har jag gnällt lite...

Idag  har det hänt några roliga saker iallafall.

Jag ska på interjvu på tisdag och hoppas hoppas att jag får jobbet.

Och förhoppningsvis kanske med lite tur så får jag byta bil också.
Som en trevlig julklapp.
Kan ju hoppas att jag får se bilen denna gång.
Första gången kvadades den så ja hm...

Har fått upp julgardninerna i vardagsrummet också..
Jippi vad duktig jag var sen slocknade jag.

Så nu sitter jag här och måste göra allt.

Men motivationen är bort blåst.

Men det som nu står helt klart idag är operationen den 15 januari inställning 07:00 på morgonen.

Och provtagning 08:30 den 14 januari.
Nästan så att jag kan fundera på varför jag inte bara stannar kvar på sjukhuset nä skämt åt sido,

Nej plugga vidare

Idag har jag en bra dag..

Bara för en dag så verkar allt ramla på plats   

Det var länge sen det hände sist.
Men idag har jag en bra dag.
Idag vill jag inte ligga ner...

Idag har jag tillräckligt med kraft och ork i mig för att se ett bättre slut.

Idag har jag kommit så mycket längre än på flera månader av väntan.

För idag fick jag min röst hörd.

Jag fick vara med och bestämma.
Jag har nu ett premiliärt datum för min operation.
Så länge inge annat krockar så opereras jag den 15 januari.
Men måste vänta på ett brev från sjukhuset för att bekräfta det.

Vist jag måste då boka om min provtagning.
Med en vecka....

Men det är okej.

Så idag är det okej.

Vist det har varit en lång resa.

Men förhoppningsvis så blir det sista operationen i Januari.
Förhoppnigsvis får dom bort allt då.

Men blir det inte så ja men vet ni då har jag 49 veckor kvar på 2015 att slåss för att bli helt frisk.

Vist jag ska inte ta ut mig i förtid att jag nu får vila i från sjukvården.
Allt hänger på hur provtagningen av mitt blod går på fredag,

Men så länge det bara är järnbrist jag lider av så får jag vila i från sjukvården i 4 veckor.
1 månad :)
Det gör mycket för själen.

För jag är trött på att vänta på svar och lämna prov och fylla i papper.

Jag är så trött på det.

Jag har 1 månad att kunna få ha kul, planera 2015 så gott det går...

Jag har två riktigt bra kalendrar att kolla på när jag har det svårt...
Och en vägg kalender att planera för mig o felicia.
Jag kommer ha en träningskalender så jag borde ha ordning på 2015... ha ha ha

Sen ska jag ev på arbetsintervju.

Ska ringa i morgon och höra.

Missa samtalet idag pg att Felicia hade tandläkar tid.

Vilket även det gick bra.

Så idag mår jag bra och idag har jag en bra dag.

Nu ska jag fortsätta plugga.

Och ta mig framåt i livet.

För jag vet vad ett av målen för 2015 är och då bör jag sätta fart nu   

Idag är jag en stolt mamma.

Idag såg jag min dotter bli nöjd när hon kom till avslutnings showen och fick veta att hennes grupp dansar i andra akten.
Sen såg jag henne och hennes grupp dansa och sen mass dansen.
För att ha en dotter efter showen kommer och talar om att hon troligtvis blir yngst nästa termin i sin grupp eftersom hon byter till 10- - 13 års ålders gruppen...   

Felicia hade bara en sak att klaga på efter showen...
Det var att hon hade spagetti ben... Ha ha ha ha   
Men hon dansa hela vägen till busstationen från Tonhallen bara ca 1.4 km...
Sen hem med bussen...

Lyckades göra mat och somna till efteråt...

När jag vakna nästan 1 timme hade Felicia gjort klart alla sina läxor   

Så idag är jag en stolt mamma som insåg att min lilla dotter har blivit stor för fort..

Min dotter är på god väg att bygga upp sitt liv..

Hon förklara för mig på bussen hem att när hon blev stor ville hon bli dansare och ryttare..
Själv klart är polis med i bilden fortfarnade men just nu vill hon satsa på skola, dans och hästar :)

Nä dags att borsta ut håret på min stora tjej nu och göra en fläta... 
Sen stoppa henne i säng så jag kan ut öva magi när hon sover... :)

Det är okej när livet kastar citroner...
Då ska man tydligen göra lemonad...
Det är okej när livet kastar skit....
Då kan man gödsla gräsmattan eller blommorna...

Det finns många sätt att handskas med saker och ting...

Jag är trött...

Jag har ont...

Jag vill skrika...

Jag vill gråta...

Jag vill ha ett slut...

Jag vill lägga mig ner...

Jag vill slänga telefonen i väggen...

Jag vill sätta mig i en bil och bara åka...

Jag vill flyga och dricka kaffe med en av dom bästa i hela världen...

Jag vill... Jag vill har lycka och harmoni...

Osv

Jag vill så mycket...

Men pågrund av läkarbesök och inga svar så ja då står jag i ett stort dö läge.
Jag kan inte lämna Sundsvall förän jag har en tid för operation eller ett svar på hur länge dom skjuter upp den här gången.
Jag kan inte bara lämna Sundsvall förän jag träffat min läkare på sjukhuset och lämnat prover...

Jag kan inte lämna på grund av att jag ska på vårdcentralen för att lämna massa prover för att dom kanske kan få en bild på varför jag har ont. För att läkaren på vårdcentralen ska försöka komma på vad som är fel med min kropp...

Ja för att hata läkare och sjukhus så ja tänkte jag tydligen bli stamkund en gång till...
Och när det kommer till min operation jag den är uppskjuten tills vi har ett svar på andra komplikationer...

Min läkare på sjukhuset ska jag träffa på onsdag eller torsdag hurra jippi...

Den söta lab sköterskan som ska sticka mig och ta massa blodprover på Vårdcentralen ja hon dejtar jag på Fredag.

Jag är trött på att vara sjuk men inte ha en lösning på problemet...

Jag är trött på att ha ont utan att få ett svar på varför...

Jag är trött jag är så jävla trött nu...

Det var inte riktigt det här jag skulle skriva om i kväll men ja nu får det bli så...

Jag vet att vissa läser min blogg för att få veta saker om mitt liv.
Ja här har ni era svar...

Jag är snart 1 år senare inte klar med operationerna,
Jag är snart 1 år senare inne på fler provtagningar...

Jag är snart ½ år senare på samma ställe som då... utan svar...

Så ja då har jag nog sumerat ihop mitt liv just nu...

Jag har lite känslor kvar vi livet... 
Men en passande låt just nu ikväll är 

Livet ska ha en mening...

Det var vad jag fick lära mig...
Någonstans efter vägen lärde jag mig precis det....
Livet ska ha en mening...

Men mitt liv är tomt...
Jag är tömd på energi...

Jag är tömd på orken...
Jag är tömd på tårar...

Jag är tömd på förståelse...

Jag är tömd på bitterhet...

Jag är tömd på vilja...
Jag är helt tömd på alla plan...
Det finns inga fler undan gömda depoer att hitta något nu...

Jag har förlorat min mening...
Jag har förlorat min tro...
Jag har förlorat min insikt...

Jag har förlorat mitt hat...
Jag har förlorat min kärlek till vissa...

Jag har förlorat för mycket helt enkelt...

Detta är vad jag känner varje kväll just nu...

En inställd operation, fram skjutna provtagningar, konstant smärta från magen, som sabbar allt, lågt järnvärde kan göra detta mot tankarna och känslorna...

Sen sluter jag mina ögon och glider in i drömmarna...     

Där jag den senaste tiden inte drömt min underbara Bahamas het och slampiga dröm... Med många drinkar...
Nopp iu drömmarnas värld så blir jag påmind om vem jag är och vad min dröm är...
Vad jag vill...

Sen slår jag upp ögonen och hör mitt största    hålla på med sina morgon bestyr som just nu är att skrika om radion för att inte missa julkalendern för att sen ramla från frukost bordet till tv för att se julkalendern på tvn. :)

Min dotter får mig att le även dom värsta dagarna i mitt liv...
Hon får mig att minnas att hon är min mening i livet...
Hon är den som får mig att kämpa vidare när jag inte orkar mer...
Hon är den som ger mig tro och hopp åter...
Hon är den som får mig att smälta och inte ge upp...

Den bästa jag har i mitt liv är Felicia... hon är min MENING MED LIVET...       
Jag önskar alla människor en sån person....

Nej nu ska jag dyka tillbaka till skolarbetet... :)